Apatiska flyktingbarn - på riktigt eller på låtsas?

Företrädare från flera riksdagspartier slaktar den pågående utredningen om apatiska flyktingbarn. Kristdemokraten Sven Brus säger enligt TT att utredningen är oanvändbar. Kalle Larsson, vänsterpartiet, karakteriserar den som "osaklig, lögnaktig och tendensiös".

Så vad är det utredaren Marie Hessle kommit fram till som är så huvudlöst? SVT:s samhällsmagasin Uppdrag granskning har skärskådat fakta i Hessles delrapport och dragit slutsatsen att hennes påståenden om att cirka 25% av de studerade barnen förgiftats eller simulerat apati inte stämmer.

Hela frågeställning huruvida barnen verkligen är apatiska eller inte är ju i sig väldigt märklig. Jag har som lekman självfallet ingen kunskap om det förekommit fall av vare sig förgiftning eller simulering. Egentligen är det för min del helt irrelevant. Varför?

a.) Om föräldrar valt att förgifta eller uppmana sina barn att simulera så är det i mitt tycke en bekräftelse på ett galet system som indirekt eller direkt leder människor till dylika handlingar.
b.) Om påståendena är falska, så är problematiken i sak den samma: otaliga människor söker sig till Sverige i jakt på ett bättre liv. Vi borde ge dem den möjligheten, innan deras barn blir apatiska - på riktigt.