Halvhjärtad melodifestivalsk avbön

Efter att jag i tidigare inlägg gjort mig lustig över Melodifestivalen som företeelse, enbart utifrån en delfinal med dåliga låtar och ett sångnummer framför tre plyschelefanter och så vidare, ser jag mig nödgad att revidera min kritik. Finalen innehöll åtminstone fyra låtar av (i sammanhanget) hög klass.

MEN... precis som Hothouse Flowers' "Don't Go" var den bästa låten, om än utom tävlan, vid 1988 års Eurovisionschlagerfestival, gick fagra programledaren Lena Philipsson och krossade årets bidrag med den nya singeln "Jag ångrar ingenting" (ironi och sarkasm är ofta underhållande). Och under 1996 års motsvarighet sjöng Morten Harket, också han utom tävlan och i egenskap av programledare, den bombastiska och vackra sången "Heaven's Not For Saints". Och ja, de tävlande förvandlades till parenteser.