Kärnkraftsfylla, machokultur och The Simpsons

Den gängse bilden av svenska kärnkraftverk som styrda av rigorösa säkerhetsstrukturer fick sig en rejäl törn häromdagen när det rapporterades att personal skickats hem för att de varit berusade på jobbet. För ordningens skull ska det poängteras att packad personal inte var det enda säkerhetsproblemet.

Björn Kjellström, professor emeritus i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, skriver på SVT Opinion att:

"Mina egna erfarenheter från kärnkraftindustrin, som bland annat omfattar säkerhetsgranskningar av Ringhals reaktorer 2-4, är att inställningen till säkerhetsfrågorna präglades av en sorts machokultur, där allt tal om allvarliga säkerhetsproblem avfärdades som överdrivet."

Onykter kärnkraftspersonal, machokultur och ignorerade säkerhetsproblem får mig osökt att tänka på världens mest kände onyktre kärnkraftsanställde mansgris - Homer Simpson. I juli 2007 kommer den... FILMEN om världens mest underhållande familj. Ääääntligen får vi se Springfield's pride and joy på silverduken. Det här är kanske det största som hänt inom filmvärlden sedan... sedan Darth Vader's återkomst i den sista av de tre nyaste Star Wars-filmerna (dvs. episod III Star Wars - Revenge of the Sith som, till skillnad från övriga två prequels, var riktigt, riktigt bra).

S-ledamöter ifrågasätter Bildts "oväld"

Häromdagen svarade utrikesminister Carl Bildt på en interpellation om situationen i Somalia - och på ytterligare tre interpellationer om dennes kopplingar till olika kapitalistiska intressen. De tre socialdemokratiska riksdagsledamöterna Bosse Ringholm, Veronica Palm och Peter Hultqvist ifrågasätter utrikesministerns "oväld", dennes engagemang i företag samt huruvida han uppgivit korrekta uppgifter om sina ekonomiska förehavanden.

Skarpe bloggaren Dick Erixon kallar interpellationsdebatten för "Otroligt (s)måskuren" och pinsam. Jag håller till stor del med, men... Det är trots allt ett problem att en utrikesminister har ekonomiska intressen, dåtida eller samtida, som kan inbjuda till den här typen av debatter där tre fjärdedelar av agendapunkterna berör annat än själva utrikespolitiken. S-ledamöterna tycker uppenbarligen att utrikesministern som sådan har stor betydelse för utrikespolitikens utformning. Mot detta är det svårt att argumentera. Huruvida s-ledamöterna har rätt eller fel, huruvida deras koordinerade attack är rimlig eller ej, är i mitt tycke delvis irrelevant. Det är onödigt att bjuda oppositionen på ett så billigt upplägg. Jag hade blivit ytterligt förvånad om politiker på vänsterflanken inte tagit upp utrikesministerns tidigare och samtida intressen i t.ex. Lundinsfären.

Till yttermera visso ska kanske regeringen vara glad för att kritiken mot utrikesminister Bildt handlar om så allvarliga saker som ekonomiska bindningar till vinstintressen och att detta skulle riskera att styra dennes politiska ställningstaganden. Situationen kunde ha varit mycket värre. Tänk om någon murvel snokade reda på att utrikesministern inte betalt sin tv-licens på många år eller betalat en barnflicka med svarta pengar. Jisses vilket liv det skulle bli.

Svar på tal

"Förintelsen är ett historiskt faktum." Den bredsidan får Irans president sig till livs i ett upprop undertecknat av en stor skara iranier. Ingen av dem bor i Iran - förstås - och man kan ha olika uppfattningar om innebörden av uppropets enskilda punkter. Likväl är helheten en viktig signal gentemot den iranska regimen.

Regimkollaps 2007?

Foreign Policy listar regimerna som kanske kollapsar under 2007. Själv hoppas jag innerligt att stollen i Iran blir utbytt snart. FP anser att det enda som kan hålla honom kvar på sikt är amerikanska bombningar.

Vad gör Försvarsmakten i Afghanistan?

Vill du få en kort och koncis inblick i Försvarsmaktens insats i Afghanistan så kan jag rekommendera ett anförande av svenske soldaten överstelöjtnant Magnus Bratt. Anförandet hölls visserligen under förra årets säkerhetspolitiska konferens i Sälen, men är säkerligen i allt väsentligt aktuellt även idag. Tyvärr kan inte känslan från föredraget förmedlas så här i efterhand. Jag var där och det var banne mig knäpptyst i salen. När Bratt talat färdigt kände jag en tår i ena ögonvrån. Jag var inte ensam om det kan jag tillägga. Detta är känslomässigt sett ett av de överlägset bästa anföranden jag haft förmånen att uppleva live.