TAW på Melodifestivalen. Tack SVT. Allt är förlåtet

Finalen i Melodifestivalen hade pågått en kort sekund, men det kändes som en evighet. Helt plötsligt hör jag Tomas Andersson Wijs röst. Där stod han ensam med sin gitarr på scen i ett fullsmockat Globen och sjöng Carolas hårblåsschlager "Evighet". Jisses vad vackert!

Till Melodifestivalens arrangörer vill jag säga: jag ber ödmjukt om ursäkt för alla onda tankar jag tänkt om Melodifestivalen, alla råa garv över pinsamma låtar och artister, alla nedsättande ord om att denna sångtävling är ett så stort folknöje. Jag har inte haft så här fel om en programserie sedan Umeåsonen Daniel Lindström sjöng Stevie Wonder's bästa låt, "Lately", i ett avsnitt av Idol 2004 (eller var det 2005?). Och jag törs påstå att han gjorde den bättre än Wonder själv! Förresten... Idol var och är fortfarande ruttet utöver nämnde Lindströms bidrag.

Det är för övrigt inte första gången jag hörde Andersson Wij sjunga Carolas pompösa schlagerepos. Via ett tips på blogen Syskonskap fick jag höra den i en ännu mer nedtonad liveversion i radion. "Helt plötsligt blev låten viktig" som Syskonskap skrev då. Nu känns den ännu viktigare. Den 14 mars börjar TAW:s turné. Jag kommer att vara med någonstans. Annars förlåter jag aldrig mig själv.