Mäns våld mot kvinnor: normalt eller onormalt?

Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle förhålla mig till feminismen i allmänhet och debatten om mäns våld mot kvinnor i synnerhet utifall jag arbetade på t.ex. en kvinnojour eller på en akutmottagning eller motsvarande där man first hand får se vad mäns våld mot kvinnor faktiskt leder till. Men sådan jag är utan den typen av erfarenhet upplever jag att feminismen för en tid sedan kidnappades av könsmaktsordningens anförvanter.

Hur som haver. Johan Hakelius skriver i Aftonbladet med klarhet, tyngd och sedvanlig humor om ett förskräckligt ämne - män som dödar kvinnor och de, huvudsakligen kvinnor, som anser att det ligger i mannens natur att förtrycka, misshandla och döda kvinnan.

Brottsförebyggande rådet har publicerat en rapport som fastslår, bland annat, att 90 procent av de män som slagit ihjäl en närstående kvinna har någon form av psykiska problem. "Upptäckten" är förstås viktig så tillvida att vi nu fått på pränt att dråp/mord på en, i det här fallet, kvinna är en störd handling och att det knappeligen är något som normala, i det här fallet, män ägnar sig åt.

Eller som Hakelius uttrycker det:

"Män som slår ihjäl kvinnor är alltså inga genomsnittliga typer. De är tvärtom, med ett omodernt ord, onormala. Dessutom ovanliga. De flesta av oss begrep nog det, även utan Brå:s hjälp. Det ligger liksom i sakens natur att folk som begår vansinnesdåd är vansinniga."

Huruvida de extrema elementen inom feminismen kommer att ta till sig den här fullständigt banbrytande upptäckten är måhända för tidigt att uttala sig om. Förhoppningsvis gör de just det och därmed kan kanske det viktiga arbetet för ökad jämställdhet återbördas från könsmaktsordningens megafoner till de mer seriösa krafterna.

Hembränd miljödiesel och Bush bashing

I en artikel i Ny Teknik från 30 maj beskrivs ett mycket hedervärt initiativ från tre unga kvinnor i Kalifornien. De började för några år sedan att tillverka biodiesel i mindre skala. Verksamheten har vuxit stadigt. Den här typen av initiativ behövs det mer av. De tre entreprenörerna har blivit rätt kända i USA med framträdande i tv och tidningar. En av grundarna till "Biofuel Oasis", som företaget heter, tror att kunderna söker sig dit av två huvudsakliga skäl: "[R]apporterna kring växthuseffekten och oron över att oljan är på väg att ta slut [...]".

Men det som fick dessa miljötänkande personer att gå från ord till handling verkar inte sällan vara något helt annat.

"Sedan finns det också de som byter bränsle för att protestera mot oljebolagens makt och kriget i Irak. Det gäller nog i synnerhet många av våra kunder här i San Francisco-området."

Således torde man kunna tänka sig följande: ju värre den republikanska regeringen och de mäktiga oljebolagen beter sig i Irak och andra platser i världen, desto mer kommer amerikaner i allmänhet och demokrater i San Francisco i synnerhet att tanka biodiesel. Republikanernas illgärningar leder demokratiska västkustbor att omsätta sitt miljöengagemang i praktisk handling. Oh the irony... Om Bush attackerar/invaderar Iran kanske Al Gore sänker sin personliga energiförbrukning?

Socialdemokrater, polacker och dreglande hundar

Peter Kennerfalk, socialdemokratisk lokalpolitiker tillika medarbetare till genomsympatiska partisekreteraren Marita Ulvskog, har uttryckt sig väldigt, väldigt märkligt om en av Sveriges mest respekterade undersökande journalister - Maciej Zaremba. Kennerfalk skrev i sin blogg, i syfte att "skapa debatt" som det heter när man gjort bort sig riktigt ordentligt, ett inlägg som han sedermera tog bort. Följande är ett kortare refererat från Svenska Dagbladet. En fotodump av hela inlägget finns här.

"Som den dreglande hunden, fastbunden vid hundkojan, väntande på ett köttben från husse fortsätter polacken att sprida sina hemmasnickrade teser om livet på landets arbetsplatser", skriver Peter Kennerfalk, och fortsätter: "Men någon annan ambition än att fylla sin plånbok och bankböcker har aldrig denne rabulist haft."

Inte nog med det. I ett uselt försök att täcka över sin väldigt, väldigt märkliga utsago uttryckte sig denne argsinte sosse ännu värre i socialdemokratiska tidningen Folkbladet. Läs noga!

Hans uttalande polisanmäldes av en folkpartistisk lokalpolitiker som först tänkte hets mot folkgrupp men senare ändrade sig. Angreppet var ju endast riktat till en person, illa dold mellan raderna. Kennerfalks officiella och lama och till synes halvhjärtade ursäkt som finns på hans blogg (på socialdemokraternas hemsida) väcker dock viss tvekan i detta hänseende. Han skriver:

"Min upprördhet gjorde att jag uttryckte mig dumt. Om någon känner sig påhoppad så ber jag så hemskt mycket om ursäkt för det." (min kursivering)

Vadå någon? Vet han inte själv att det vara just Zaremba han skrev föraktfullt om? Ska vi se det som att han skrev om fler dreglande polska hundar till fackföreningshatarskribenter? Kanske är det bara ännu en gång illa valda ord. Bara Kennerfalk vet.

Den genomsympatiska partisekreteraren tar bestämt (nästan) avstånd från Kennerfalks stolligheter i Svenska Dagbladet.

"Vi tar bestämt avstånd från sådana här uttalanden. Vi kan inte se att det finns några som helst ursäkter för att uttrycka sig på det här sättet." (min kursivering)

Undrar om "Vi" aktivt försökt att hitta "några som helst ursäkter för att uttrycka sig på det här sättet"?

Sagan får en ytterligare dimension när man läser kommentarerna på Kennerfalks blogg. Riktigt intressant är följande skrivet av signaturen "Martin Tunström (s) (2007-05-31 22:46):

"Peter skall inte alls gå med i en pajasrörelse som Sverigedemokraterna, han har nämligen insikten att se att han gjorde fel när han blandade in en person nationalitetstillhörighet. Mycket olyckligt och därför var det bra att han tog bort blogginlägget och bad om ursäkt för det inträffade. Dock är det inget fall av rasism som en del här påstår, snarare ett blogginlägg som luktade främlingsfientlighet. Dock är det intressant att en ledande Sverigedemokrater fortsätter i den främlingsfientliga andan." (min kursivering)

Ja, ja. Han ville inte vara rasistisk utan bara främlingsfientlig. Vilken tur...

Kennerfalks intressanta inlägg kanske får en tänkbar förklaring i hans bakgrund (beskriven i hans blogg). Han har tidigare varit byggarbetare och en tongivande person i den ökända "Go Home"-kampanjen. Inte alla polacker tyckte särskilt mycket om den.