onsdag, mars 25, 2009

Till yttermera visso fler

Till yttermera visso har blivit fler. Jag tillstår att titeln på den här bloggen är underbar, om jag får säga det själv, men jag trodde aldrig att någon annan skulle välja samma namn. Jag är tudelad...

http://blogg.aftonbladet.se/10873

onsdag, december 17, 2008

Ett ekonomiskt mörker 2009?

Vad kommer att hända med ekonomin i världen under nästa år? Blir det bättre eller sämre? I Dagens industri idag beskrivs ett kolsvart scenario från danska investmentbanken Saxo. Saxo har satt samman tio förutsägelser som jag tänker ha i minnet under nästa år. Huruvida det är troligt att samtliga tio blir verklighet kan man sia om. Det är illa nog med några. En indikation som pekar i Saxos riktning är i mitt tycke att USA:s styrränta sedan idag är nere på noll.

1. Omfattande inhemsk oro i Iran då oljeefterfrågan minskar
2. Oljepriset ner till 25 dollar
3. S&P 500 rasar 50 procent
4. Italien kan tvingas lämna EMU
5. Växelkursen australiensiska dollar/japanska yen faller till 40
6. Euro/US dollar faller till 0,95 och rasar sedan till 1,3
7. Kina visar nolltillväxt
8. Stora kapitalutflöden pressar flera Östeuropeiska valutor knutna till euron
9. Råvaruindex faller 30 procent
10. Asiatiska valutor knyts för första gången till kinesiska yuanen

lördag, november 15, 2008

Hundar ska inte kopplas i dragkrokar!!!

Detta är en av dessa återkommande händelser som är helt obegripliga egentligen. Att människor fortfarande kopplar sina hundar i dragkroken är helt j-a ofattbart. Dels för att det är så korkat till att börja med, dels pga den allmänna bestörtningen var gång det händer. Man kunde tro att det senare borde få hundägare att tänka till en extra gång innan de är korkade nog att göra det första.

onsdag, december 12, 2007

Blade Runner Final Cut

Nu är den nya Blade Runnerboxen beställd. Innehåller enligt cdon.com följande:

1: "The Final Cut"Digitalt restaurerad och remastrad med nya filmsekvenser och specialeffekter som aldrig tidigare visats. 3 kommentarspår med filmskaparna.

2: "Dangerous Days: Making Blade Runner"Dokumentär med bortklippta scener och helt nya intervjuer. Följ med bakom kulisserna under den besvärliga filminspelningen och diskussionerna kring de olika versionera.

3: Tre kompletta versioner.1982 års amerikanska bioversion, 1982 års internationella bioversion och 1992 år Director's Cut. Alla på en och samma dvd, presenterade av Ridley Scott.

4: Från arkivet.En audiovisuell fest med över ett dussin sekvenser som skildrar olika aspekter av produktionen. Med Syd Mead och Jordan Cronenweth, dvd-restaureringar och äldre dokumentärer.

5: Arbetskopia.Sällan visade arbetskopior med alternativa filmsekvenser, musik och voice-over.
Herre min skapare vad jag kommer att se, lyssna och njuta. I've seen things you people wouldn't believe...

Dåligt packat kött

Per Gudmundson roar på temat dåligt packat kött och antidemokratiska demonstrationer i Salem kommun (SvD Ledarsidan 071209):

"Nazisterna samlas klockan 16 på parkeringen bakom Rönninge pendeltågsstation. Deras ledare och organisatörer har påbjudit yttersta skötsamhet och ordning. Alkoholförbud, rökförbud och vårdad klädsel ska iakttagas. Tillställningen ska ju vara en minnesstund för ett mordoffer, bevars. Någon vacker syn blir det ändå inte. Kvällsmörkret förmår inte dölja att det tusental som vill marschera är det vanliga patrasket av fjuniga tonåringar, slashasar, trasraggare och skinnbulor i illa sittande kläder. Så mycket dåligt paketerat kött har inte setts sedan Uppdrag Granskning i onsdags."

En teaterrecensionernas Borat

Det måste vara årets teaterrecension. "En styv studie av maktspel". En recension av pjäsen Best of Dallas i dagens Svenska Dagbladet.

Jag har aldrig läst något liknande. Morgonpendlartröttheten försvann. Jag läste den två gånger på morgonen.

Jag vill varken fördöma eller prisa, allra helst som jag inte sett den recenserade pjäsen. Men... jag-har-aldrig-läst-något-liknande! Först tappade jag hakan. Sen skrattade jag. Först högt, men sen förläget. Ungefär som när man ser ett inslag med Borat. Man gapskrattar men blir lite osäker på om det är rätt läge att skratta. Du vet, skrattar jag för att det är roligt? Eller skrattar jag för att jag är rasistisk innerst inne? Hjälp! Man skruvar på sig. Det är obehagligt. Roligt, men lite jobbigt.

Jag läste recensionen en gång till under lunchen. Sen en gång till för några kollegor bara för att diskutera texten. Är det ett skämt? En karikatyr på kultursidor i allmänhet och bisarra teaterrecensioner i synnerhet? Försöker någon göra sig lustig på feministers bekostnad? Är recensenten en militant feminist som skriver med gravallvar? Läs recensionen. Läs den och häpna.

UPPDATERING
Min fru säger att jag läst alldeles för lite om maktstrukturer. Hon säger sig förstå precis vad recensenten menar. Att pjäsen är bisarr är en helt annan sak osv.

onsdag, december 05, 2007

Det finns tydligen fler kandidater än Hillary och Obama

Nu börjar svensk media fatta att det finns fler presidentkandidater än Hillary och Obama. Och ett parti till dessutom som i sin tur har flera kandidater. Tänka sig...

En mördare släpps fri

Åmselemorden för cirka 20 år sedan var, som flera dagstidningar beskriver det, en realitysåpa innan fenomenet ens uppfunnits. Mördaren, Juha Valjakkala, blev superkänd på nolltid. Liksom i många tidigare fall fick den farlige mannen en svärm av beundrare av det täckta könet. Det enda han behövde göra var att kallblodigt mörda tre vanliga människor i Åmsele, Västerbotten. En pappa. En mamma. En son. Pappan och sonen fick under hot knäböja framför mördaren och be om nåd innan de blev avrättade med hagelskott i huvudet. Mamman blir i ett senare skede ihjälslagen med hagelgeväret och dessutom knivskuren och stucken flera gånger av mördaren.

Jag tror inte på dödstraff. Jag tror på en andra chans. Jag vill tro på en kriminalvård värd namnet. Jag tror på att förlåta utan att för den skull glömma. Jag tror på att gott uppförande ska löna sig för fängelsekunder. Jag tror att det är väldigt svårt att döma i vissa brottsmål. Jag tror att det finns en varierande stor risk för att oskyldigt dömda inte får upprättelse. Jag tror på principen om att hellre fria än fälla om bevisen inte är tillräckliga. Men jag tror också på det okränkbara människovärdet, vikten av att normala människor litar på rättssystemet, att vissa brott är så pass grova att de knappast kan hanteras som vilka andra brott som helst.

Mördaren har suttit i fängelse i cirka tjugo år. Det är en lång tid. Ställt i relation till det brott han begått är det knappast att se som i överkant. Snart är mördaren fri. Rättvisa? Jag undrar hur jag skulle känna om jag var släkt till den pappa, mamma och son som avrättades den där dagen på kyrkogården i Åmsele?

Oljepriset inte en spegling av verkligheten

En "top energy analyst" på Wall Street berättar i en intressant artikel i Foreign Policy varför dagens prisnivå på olja (nära 100 dollar per fat) inte längre reflekterar verkligheten. Den stigande efterfrågan på olja efter Kinas och Indiens ökade behov kan enligt Gheit knappast ensamt förklara prisökningen på 60% - och detta under de senaste sex månaderna(!).

Gheit menar att efterfrågan i själva verket dämpats under den senaste tiden. Förklaringen till det skenande oljepriset ligger istället i derivat och vår (marknadens) rädsla. Utan spekulation i olja och omotiverad rädsla talar fundamenta enligt Gheit för klart lägre priser. Läs mer här.

onsdag, november 28, 2007

Smarta mutor - framtidens vapen?

Anna Dahlberg skriver i en intressant ledare i Expressen om de positiva effekterna av den amerikanska strategin att använda mutor i Irak. Begreppet "The Sunni Awakening" nämns oftare.

"Det så kallade sunnitiska uppvaknandet bygger nämligen inte bara på att klanledarna har tröttnat på al-Qaida, utan på att de har hittat en bättre sponsor – USA.USA har på sistone anställt runt 70 000 unga män – nästan uteslutande sunniter – som så kallade ”Iraqi Security Volonteers”. Deras jobb är att stå vakt vid vägspärrar några dagar i veckan och se till att hålla al-Qaida borta från området.För detta får var och en 300-400 dollar i månaden, en bra lön i krigets Irak. Och det är ingen hemlighet att en beskärd del av dessa pengar hamnar i shejkernas egna fickor.Förr tog shejkerna emot pengar av al-Qaida för att lägga ut vägbomber – någon nämner beloppet 300 dollar per IED. Nu cashar de in från USA i stället.En källa med god insyn i den amerikanska planeringen säger till mig: ”Vi mutar shejkerna så att de inte ska skjuta på oss! Det är vad det handlar om i praktiken.”"

Fred Kaplan var i en artikel i Slate i maj 2003 inne på samma tema. Smarta mutor kan lika gärna ses som smarta vapen. Mycket smarta vapen skulle jag vilja påstå. Kaplan citerar en artikel i Defence News där General Tommy Franks, som var Chief of U.S. Central Command, bekräftade de tidigare ryktenaAmerikanska specialstyrkor hade innan det andra Gulfkriget startade mutat irakiska generaler att lägga ned vapnen. Enligt Defence News uttryckte en annan källa det hela på följande intressanta sätt:

"What is the effect you want? How much does a cruise missile cost? Between one and 2.5 million dollars. Well, a bribe is a PGM [precision-guided munition]—it achieves the aim, but it's bloodless and there's zero collateral damage."

Tunga argument skulle man kunna säga. Tänk bara vad en strategi av det här slaget skulle kunna åstadkomma i konfliktzoner där det är vanligt med krigsherrar och milismän som strider för högstbjudande part.

Problemet är förstås hur länge en mutkultur kan upprätthållas utan att den implicit stimulerar väpnade konflikter. Dvs. när blir det lönsamt att starta en konflikt i syfte att bli mutad? Det finns också all anledning att fråga sig vad det skulle innebära för möjligheterna att genomföra en tänkbar transition från en mörk dåtid till en förhoppningsvis ljusare framtid à la Samuel Huntington's Torturer Dilemma. Dvs. ska man Prosecute and Punish eller Forgive and Forget dåtida brott mot mänskliga rättigheter.

Losing a child

No parent should have to live longer than his or her children. As a parent I very seldom think about the unthinkable. It's to painful, and why should I? It doesn't lead to anything. Or?

I came upon a captivating article in BBC News the other day. The writer has, as he puts it, become a member of a club he doesn't want to be a member of. His story is heart aching but wonderfully written. He describes his bottomless sorrow, a tsunami of grief. His infinite grief remind me of the greatest gift of all and that I should cherish every day that I coexist with those wonderful beings that are a part of me. Individuals that wouldn't be here if it wasn't for me and their mother. I hope that I will be able to think about this every time when I feel that my little darlings are absolutely annoying, everytime when I'm tired and fed up. I hope that I will be able to fully appreciate them as they undoubtadly deserve to be appreciated.

lördag, november 24, 2007

Shut Up Chavez

Ett angeläget initiativ: Shut up Chavez.



Farsen i Darfur fortsätter

Upsala Nya Tidning citerar TT häromveckan:

"Vi vägrar ta emot (ingenjörsstyrkan) från Norge och Sverige. Vi accepterar inte detta. Vi är övertygade om att de personer som de insisterar på att skicka till oss från Sverige och Norge är underrättelseagenter, nämligen från Mossad och CIA."

Utöver att israeliska regeringsföreträdare torde höja både ett och två ögonbryn över den fabulerade kopplingen till Sverige och Norge, vilka allmänt inte kännetecknas som världens mest Israelvänliga länder, så är den sudanesiske presidentens uttalande ännu ett en scen i den långa farsen om världssamfundets oförmåga att hantera den sudanesiska regimen i Khartoum.

Föga förvånande accepterar president al-Bashir bara ingenjörstrupper från Kina och Pakistan. Det är förstås logiskt eftersom det är två länder med vilka Khartoum har utmärkta relationer.

Man kan också se uttalandet som ett intressant inlägg om åtminstone två fenomen. Dels ger det en ny intressant tolkning av den skandinaviska vänsterrörelsernas självbild som en neutralitetens högborg, en antiimperialistisk fyr i det kapitalistiska mörkret. Dels kan man förvånas över de röster som ser Darfurproblematiken som ett uttryck för USA:s törst efter olja och baser. USA invaderade Irak på grund av oljan och på grund av oljan i Sudan bryr de sig inte om Darfur... näe, vänta lite... ehh... hmm... fan också! Hur brännmärker man USA för att de inte invaderat Sudan? Hmm... JA! Kina!!! Kina hann före USA. USA blir avundsjukt. USA behöver mer olja (inte Kina?). USA kallar den komplicerade klanfejden för folkmord. Då brännmärker de Sudans regering och därmed Kina som har fingrarna i nästan varenda sudanesisk oljepöl. Det vi ser är... ett nytt - kallt - krig... om oljan. Mmm... Det är nästan som på den gamla goda tiden då det stod mellan gott och ont, mellan kommunism och kapitalism.
Bloggtoppen.se